Att plantera bokhäck och gräva planteringsdike


Bokhäck – 2 meter hög och tät efter 6 år

Boken Fagus sylvatica, är i mitt tycke, bland de vackraste häckar man kan plantera och den fungerar utan vidare till zon 4 och gärna i lerhaltig något fuktig jord. Den skira fräscha vårgrönskan, den mörkt frodiga sommarskruden och den gyllenbruna vinterfägringen gör boken till en attraktiv häck. Redan vid valet av häck bör man bestämma sig hur hög den ska eller får bli. Eftersom boken har en bra tillväxt varje år (ca 20-25 cm i årsskott) och egentligen är ett träd på 20-25 meter så passar den bäst att hålla någonstans mellan 1,50 till 3 meter. Hålls häcken under 2 meter så är det ganska lätt för en lång person att även klippa toppen annars måste det till en stege eller ännu hellre en plattform att stå på för att klippa.

Bokhäcken tillhör häckarna med genomgående stam vilket gör att den inte ska toppas förrän den har nått sin sluthöjd. Men vad betyder det? Om toppen bryts eller måste tas bort är det då helt kört? Nej, det är det inte! Det går bra att leda ett av sidoskotten upp som en ny topp. Toppen behövs för övrigt för att boken ska kunna generera nya grenar uppåt längs stammen. Bara för att toppen inte får kapas förrän den nått sluthöjden betyder det inte att bokhäcken ska få växa vind för våg. Önskas en smal välskött häck måste den börja klippas in på sidorna redan första året efter plantering. Jag föredra att klippa varje gren med en sekatör. Då har jag bra kontroll på grenvinklar och att klippa strax ovanför en utåtgående knopp.

Vad skiljer då vanlig bok från avenbok, Carpinus Betulus? Ja, först och främst är det två helt olika arter. Boken har slät bladkant men spetsiga knoppar och avenboken har sågtandade blandkant och knoppar liggande längs stammen. Det som även skiljer är vintersiluetten där bokens blad sitter kvar fram till den nya lövsprickningen medan avenbokens vissna löv redan faller under vintern. Det gör att trots att bokhäcken inte är vintergrön så ger den ett bra insynsskydd även vintertid (dessutom är de gyllenbruna bladen kaffe-med mjölk-nyansen fantastiskt vackra i vintersolens strålar). Men säger kanske vän av ordning, stora bokar ute i skogen håller ju inte bladen över vintern. Det är helt korrekt. Boken håller bladen på unga skott och genom att vi varje år beskär och därigenom skapar nytillväxt på hela plantan så har plantorna alltid unga skott som ger oss det vinterskydd som behövs.

Hur planteras en bokhäck?

Boken planeras med ett avstånd på 30-35 cm för normalstora häckplantor, dvs 3-4 per meter. När man ska räkna ut hur många som behövs, gånga med antal meter och lägg till en extra planta för starten så blir det sedan rätt antal per löpmeter. Beroende på hur marken ser ut innan plantering så krävs mer eller mindre insatser för att få ett bra slutresultat. Är det redan fin, lucker trädgårdsjord med ett stor inslag av mullämne och lite lera är det bara att markera ut var häcken ska stå (gärna med ett murarsnöre mellan två pinnar som sticks ner i marken för en rak linje) och gräva ett odlingsdike. Knepet är att gräva bort jorden för första plantorna och lägga i en skottkärra tills vidare, plantera de första plantorna och när nästa planteringsgrop ska grävas fylls den jorden på de nyplanterade plantorna. Jorden i skottkärran används till de sista plantorna i raden. Även om det är bra jord så är det bra att tillföra nautgödsel, tex kogödsel.

Om marken är väldigt lerig, tex gammal åkermark här i Skåne, måste man gräva mycket för att få en lyckad etablering och tillväxt! A och O för ett lyckat resultat på sådan här mark är att få den lucker och tillräckligt berikad av mullämnen. Lerjorden i sig är toppen med sina fuktighetshållande egenskaper men i trädgården har vi ju inte möjlighet (inte de jag känner) att varje år plöja upp jorden för att så nytt såsom lantbrukaren gör (det skulle även bli väldigt tomt utan allt flerårigt) så då gäller det att skapa förutsättningar som håller under många år istället. Ju lerigare desto djupare och bredare måste man gräva  och byta/fylla ut med välbrunnen kogödsel, hästgödsel, planteringsjord. Undvik att arbeta in sand då det kan få motsatt effekt och istället skapa en ännu hårdare jord, behövs dränerande material är det minsta grusfraktionerna som ska användas. Är det dessutom hårdpackat efter bygget så behövs rejäla grejer. På bilden nedan planterar vi en bokhäck i ett nybyggt område på gammal lerig åker och ”planteringsdiket” är ca 60 cm djupt och 1 meter brett. Det är ett tungt och slitsamt jobb men tar man hjälp av en jordfräs så går det. Framförallt har man igen detta på tillväxten, så 3 år senare var denna häck över 2 meter hög och tät.  Här användes en kombination av barrotad 60 – 80 cm höga plantor och krukodlade i storleken 80-100. Läget är väldigt utsatt med konstant skåne-vind som blåser från väster mellan de två huskropparna rakt på häcken så här valdes att sätta dubbelrad med plantorna omlott, insidan barrotad och utsidan krukodlad.

 

Vad är skillnaden mellan barrotade och krukodlade?

Det är väldigt mycket en smak och kostnadsfråga, dock så kan de krukodlade planteras året runt medan de barrotade måste planteras medan plantan är i vila dvs inget grönt har visat sig. Krukodlade växter har något år snabbare etablering på plats jämfört med barrotade. Det är även lite enklare att plantera krukodlade eftersom rötterna snyggt och prydligt håller sig inom krukan och det är även lätt att få rätt höjd då jorden hamnar i samma höjd som krukans. Däremot är de barrotade oftare yviga med mer grenar och genom detta så täcker de bättre på bredden. Jag kombinerar gärna båda varianter och blandar olika storlekar beroende på vad som önskas – höjd, bredd osv… Med rätt plantering, klippning, vattning och gödsling så växer de alla till sig och efter ett par år märks ingen skillnad.